Bikinimodet

Precis just nu kom jag att tänka på en tanke jag alltid har på somrarna när jag badar i havet. Ok jag vet att jag inte är så himla urtjusig som jag önskar att jag skulle vara i bikini, men det är ju det jag har när man är och badar, jag vill ju bli brun och snygg!!
Men alltid när jag tar några simtag och dyker, för det gör jag både mycket och ofta när jag solar. Jag älskar nämligen att både bada och simma. Då när jag håller på som mest att crawla snyggt mellan vågorna, kommer alltid en liten lurig tanke att en fisk, gärna Torsk om jag är i mina Halländska vatten och plaskar, ska komma och bita mig i magen. För den ser så mjuk och god ut..

Hur i hela friden skulle jag klara av att bada i tex Australien, där det vimlar av fina fiskar och hajar.. Herre gud jag hade ju blivit en fiskpinne med en gång. Men det som är absolut roligast med hela tanken är att jag alltid tänker; fan jag skulle tagit baddräkt! Som om det skulle göra nån skillnad. stackars Torsken hade ju vänt redan i Varberg…

(Förlåt, den här tanken har följt mig i flera år och jag kan inte bli av med och varje gång jag kommer att tänka på den skrattar jag lika högt. För jag förstår hur himla dumt det låter)

Platt mage

Jag har som bekant lite magproblem. Inte för att det är någon sjukdom eller så men den är helt enkelt lite för stor. jag tycker inte om mina jobbebyxor, Blåkläder, som jag talade om igår och idag har jag definitiv konstaterat att den är lite i vägen. Ibland skulle jag vilja ta ett tag och slänga bak den på ryggen, bara för en liten stund. Ni vet som en såndär praktisk axelväska. Jag vet ju att jag inte kan ta bort hela magen nu med en gång och det är ok, men den kan väl hålla sig ur vägen ett tag!?
Det är nämligen så, det här är faktiskt en aning pinsamt och jag förstår inte varför jag outar mig på detta vis, men har jag nu börjat blogga om hur det faktiskt är att vara lite tjock, får jag ju stå för det. Nu kan jag ju inte fega ur halvvägs och bara skriva sådant som förskönar mig som person.
Och jag försöker igen. Det är nämligen så, ni smala snygga människor förstår helt enkelt inte vilka konstiga problem en lite putande mage kan ställa till med. Inte bara att den isig är lite i vägen, men ser ju lite ut som Michelingubben. Det är helt och hållet korrekt det uttrycket. Den liknelsen är helt suverän på mig.
Just det, jag skulle ju förklara varför min magen skall hänga på ryggen..
Jo, det är nämligen så, att när jag nu cyklar på min fina träningscykel. Japp, jag har gjort det även idag och det går faktiskt ganska bra! Gjorde en bit längre idag än igår och visst, det gör lite ont i baken, men jag tror definitivt att jag kommer att vänja mig vid detta. Jag hoppas innerligt att detta skall bli min nya kvällsrutin.
Uh, inte igen. Jag om min hjärna. Vi är verkligen inte kompatibla. Jag återkommer till magen. Jag och hjärnan kan inte komma överens och når därför inte fram till något resultat i afton.