Från Kött till vego

Förra veckan när jag låg sjuk i soffan. Då dagsmotionen bestod i att sätta sig upp och hasa till toaletten och tillbaks tittade jag på en hel hög med dokumentärer. En riktig favorit var “the Barkley Marathons”. Se den, på Netflix. En dokumentär om ett helt sanslöst lopp. Som jag aldrig nånsin vill försöka mig på!

Men, jag såg även en dokumentär som heter “Food choices”, även den på Netflix. Som jag även tvingade min dotter och man att se. Denna dokumentär behandlade mat. Vad vi äter och varför. En ung kille som frågade sig varför vi äter så mycket kött. Ett gäng doktorer och Professorer från olika universitet och institut i USA fick uttala sig i frågan och ganska enhälligt var de överens om att vår konsumtion av föda är tämligen väl styrd av marknaden och dess lobbyister. att vi från början var samlare och jägare vet vi, men Just själva jägarna har genom året fått en starkare betydelse än vad de egentligen hade. För att jägarna var manligt kön. Det är idag lite macho att grilla en helt enorm köttbit, fastän vi egentligen inte alls behöver  den. Oerhört intressant dokumentär och ja, nu kör vi vegetariskt ett tag.
Vi får väl utvärdera om ett tag. Men första rätten ut var supergott! (eller ja, dottern höll väl typ på att kräkas.)

Ricottafylld zuccini med tomatsås

Gräva, gräva och gräva! Och blanda lite betong!

Trädgårdsarbete ger verkligen bra armträning. Helt ofrivilligt på något vis. Jag tänker liksom inte på hur mycket jag tar i.

Här sitter jag och eftersvettas. Jag har varit ute i trädgården hela dagen. Verkligen hela dagen. Efter frukosten i morse gav jag mig ut och började plantera nya blommor i min nya rabatt. (bilder kommer, jag kom bara inte för mig att ta några idag – och nu är det ju mörkt)
Sedan har jag nog även grävt ner 50 lökar. Liljor, pioner, allium, anemoner och höstanemoner, dahlior och ja.. jag minns knappt alla. Men det har nog blivit ett par hundar benböj idag, rent krasst. Dagens största projekt var att börja gräva ut för plintsättning till det nya planket/staketet/ingången till trädgården. Som visade sig omöjligt då där jag ville ha mina stolpar var en liten gjuten betongklack på kantstenen. Så jag har fått gräva runt den där klacken och sedan borrat lite hål, dels för stolpsko men också för armering. Det var ett fasligt borrande. Sedan har jag blandat betong. Nu snackar vi armträning!
En tur till Ica och veckohandling, menyn är satt för veckan och  en god middag på lite olika sorters lax, grönsaker och lite quinoa som lev himla god.

Jag prenumererar sedan en tid tillbaka på Aktiv träning, en tidning som kom häromdagen. Väldigt intressanta inslag om träning och idag om löpträning.
Jag blev så sugen så jag gick in i mitt yttepyttelilla träningsrum och körde ett styrkepass på 40min. Svetten flödar och här sitter jag nu. Lördagskväll halv tio.

Dags för duschen och sedan ska jag nog festa loss på några nyinköpte nötter.

ett nytt år randas

Hej mitt vinterland!

Sällan har vi firat in ett nyår i så många plusgrader. Några till och det hade varit precis som på midsommar. Skämt å sido men vi hade en fantastisk nyårsafton. Med helt fantastiskt god mat!

Nyårslöften avlades och nya drömmar väcktes. Jag har väl inte direkt avlagt något exakt nyårslöfte mer än att jag, och resten av familjen, ska stryka socker. Träningen skall upp igen. Den här hösten har varit fylld av jobb, jobb, kurs, möten, möten och fler möten så träningen blev lite för lidande. Idag, första dagen på året var därför en perfekt dag att ta tag i saken igen.
Först en tur till stallet, sedan en kort promenad med hunden. Ja, vi har ju fått en ny familjemedlem, Larry. Han är en Goldendoodle. Vilket är en blandning av Golden Retriever och Stor Pudel. Han är nu 2 månader gammal och helt underbar. Hittills har vi mest varit  ute i trädgården och busat på alla många kisspauser. Men nu när vardagen knackar på dörren ska vi vänja oss, mest för husse och mattes räkning att ta en morgonpromenad. Vi är ju inte direkt kända för att vara morgonpigga!
Larry

Kvällen avslutade jag med några minuter på träningscykeln och ett 30 min yogapass. Sjukt jobbigt det kan vara. Samt en variant på chiapudding.

Homemade Chiapudding

Hej 2017! Nu kör vi!

 

Helstekt oxfilé

Jag kom att tänka på en sak när jag skrev inlägget om att jag var en ko, och att det var därför jag aldrig blir brun. Jag blir ju brun om jag solar jävligt länge. (pardon my french) och om man steker en bit oxfilé, så går ju det väldigt, väldigt fort om man bara steker en liten bit. Tänk er en fin tunn skiva som man lägger i pannan med lite smör, det går ju på bara några minuter. Tar man däremot en ganska stor hel oxfilé, tar ju det ganska lång stund om man ska bryna den till en sjyst färg. Summa summarum. Liten bit- kort stund, stor bit- lång stund. Och.. jag får ju lov att erkänna att jag är en stor filé, så det är ju ganska självklart att det tar lång tid att bryna.

Katt-trösta

Jag måste ju erkänna att det går sådär. Mina båda hjärnhalvor kämpar på glatt med glada tillrop om hur roligt det är att gå ner i vikt, men det går helt enkelt sådär. Det kommer hela tiden något emellan, jag bjuds på fika, erbjuds tårta, glass. Och jag kan ju inte tacka nej, jag har bara inte det i mig. Jag är artig och väluppfostrad, erbjuds man något tackar man ja och äter oavsett om det är skitäckligt. Le och vinka!
Men jag skall inte misströsta. Misströsta, det var ett kul ord. Misströsta, misse, kissemiss. Min katt är ju inte tjock och hon får äta hur mycket hon vill! Torrfoder, kanske det man ska ta. Kan hon, kan väl jag. Eller nä.. inte katt-trösta mig. Så lågt sjunker jag inte.
Varför blir inte katter feta? Fast jo det blir det ju, min förra katt var jättetjock om han fick fri tillgång till torrfoder. men så var han ju inte ute så mycket heller. Hon jag har nu är ju ute och jagar hela tiden. Ah, så katter måste med springa för att hålla formen.

Mmm idag, idag ska jag träna!