Huset. Del 6. Golv och väggar.

Så börjar plan två växa fra,. Vi är rätt nöjda att int eha några snickare längre utan kunna rå om oss själva och bygga när vi kan och hinner. Framför allt hinner med tanke på att Joseph jobbar heltid och jag har två bolag att sköta redovisningen för samt en nyfödd. Och att jag ju hade politiskt uppdrag också, med lillan under armen. Fullt normalt!

Ett axplock av bilder ur inte nån särskild ordning.

Jag är oändligt tacksam för att vi fick hjälp av min bror och min brorson med att lasta upp det första lasset om 60 st gipsskivor. Jag hade dött om  vi hade behövt ta dem själva. De är så himla starka. Men jag behövde flytta dem, då kom det väl till pass att lämna in bilen på service och bli lite lagom förbannad. vips så var gipshögen flyttad. Vi snackar omkring ett ton i vikt. Kanske inte så konstigt att jag hade lite ont i ryggen ibland….

Huset. Del 5. sidoprojekten

Köket var ju ett enormt projekt såklart. Tog både mycket tid och engagemang och pengar. Det går inte att bortse från att vi la en hel förmögenhet på det där köket men det är en av våra mest älskade platser i huset just nu och som vi tillbringar väldigt mycket tid vid och i.
Jag har lovat mig själv att räkna ihop alla fakturor och kvitton, ja, jag har sparat allt. Och se vad allt kostade nu när vi är färdiga, inte bara köket men allt. Fyy, det kommer att göra lite ont tror jag. Jag har inte vågat än.

Eftersom vi nu byggde ihop köket med vårt stora vardagsrum behövde vi fräscha upp nedre plan. Målade om väggar, nya lister, ny hall och byggde igen lite här och där. Och så har jag ju en förkärlek för att fynda lite udda möbler och göra om.

Huset. Del 4. Plan 2 och skalet kommer på plats

Första månaderna på 2019 hade jag alltså jobbat väldigt mycket, jag hade tagit på mig ett nytt uppdrag som ordförande i nämnd och jag var höggravid.  Vi hade rivit en massa väggar och huset var i totalt kaos! Alldeles normalt. Samtidigt som vi nu byggde kök på nedervåningen hade vi snickarhjälp med att isolera taket på plan två. Inte nog med det valde vi att riva ut all gammal ventilation och föra samma de två separata systemet till ett gemensamt med ett nytt aggregat, större, på plan 2 som fint skulle ta hand om värmen i från luften och massa andra härliga trix som vi såklart var otroligt imponerade av men som nu helt har försvunnet ur minnet. Det bara finns, fungerar och sköter sitt.

Supersnygg röra där uppe faktiskt och vi fick vara väldigt försiktiga med var vi klev eftersom det nu saknades golv. Vi hade lagt ute lite golvspån på reglarna men de rörde sig och var lätt att trampa utanför. Vilket en av ventilationskillarna råkade ut för och hamnade halvt i vår garderob våningen under. Men han klarade sig oskadd som tur är.

Tillslut blev det dock lite vår, bebis kom och Helt plötsligt började de plocka takkupor och runt midsommar hade vi en alldeles ny och fin takkupa!

Men en ny takkupa skapade lite jobb. Vi valde att såga, grundmåla och ett lager färdigmålade brädor skulle fixas till snickarna. Eftersom jag är den händige i denna familj så målade jag och Joseph hängde hemma med Edith.

Men det blev väldigt bra! Det är också jag som har minst ont av höjder som fick asa runt på taket och måla en sista gång när fasaden väl satt på plats. Jag har några icke-snygga bilder på mitt arsle också, vilket min man tycker är vansinnigt roligt.

Med denna takkupa och isolering invändigt tackade vi snickarna för allt och valde att fortsätta själva. För att ekonomiskt ro det hela i land. Vi fick ofta den frågan när jag var som mest sliten. – Varför gör ni allt själva? Ja, pengar! Det är galet vad det kostar att bygga. Fy, sjutton. Vi har nog inte riktigt hämtat oss ännu.

Huset. Del 3. Köket

Vi hade nu kommit så långt att den där enorma balken låg på plats uppe på andra våning bland takbjälkarna. Takstolarna fastsatta och vi kunde nu börja riva på bottenvåningen utan att riskera att något ramlar ner! Något försenade i tid eftersom vi väntat på både ritningar och såklart material och byggtid.

Hur skojjigt är det inte att få gå lös på en innervägg och bara kötta? (vi glömmer allt gipsdamm som sprider sig överallt i hela huset för en stund.

De två sovrummen skulle nu totalt blåsas och en 6m lång vägg ut mot vardagsrummet skulle rivas. Taket lagas, golvet lagas, väggar lagas och allt spacklas ett antal gånger målas. Vi skulle dra fram nytt vatten och avlopp och en hel del el förstås till nya uttag, lampor och kontakter. Ny 3-fas till spis och uttag i köksön. Kommer ni ihåg att vi hade en tidsplan på att köket skulle vara klart till Ediths beräknade förlossning den 6 april?

Lagom till Edith födelse var alla väggar nere och vi hade gullfiberväggar ÖVERALLT! Den stackars BVC sköterskan som kom hem till oss tittade runt i vårt vardagsrum och konstaterade att “jaha, ja, såhär kan man ju också bo” och skrattade lite. Med stolar upp och ned på varandra, matbord ihopskruvat och lådor i stora högar!

Men gips är ju ett fantastiskt material som gör stor skillnad fort och de första tagen med spackel och färg började äntligen få tas. Det enorma Köket/vardagsrummet började äntligen visa sig från sin rätta sida och inte enbart ett stort kaos.

Det är otroligt praktiskt att ha en man som är över 2 meter lång. Han kan stå helt vanligt och spackla i taket när jag behöver hoppa som en studsboll upp och ner på en stege eller stol. Lite avundsjuk där faktiskt. När väl färgen var på plats tog vi faktiskt hjälp av vår kompis Magnus, Vejbystrands bygg, som fick komma och smälla upp taklister. Hej vad det gick! Ska ni bygga om kök och vill ha snickare till hjälp så ringer ni Magnus!

Poff, poff, poff lät det i en timmes tid, sen var alla taklister på plats!

Nu började vi bygga stommar. Och byggde stommar och ännu fler stommar. Det var mig ett himla stort kök vi hade gått och köpt….

Min fina pappa ställde upp och hjälpte till att få allting rakt och på rätt plats. Jag tror han tyckte det var rätt roligt, för helt ärligt känner jag att jag aldrig hade fått till det annars… Eller jo, det hade jag kanske men det hade tagit mycket längre tid!

Vi hade vars en grej som vi inte ville ge vika på, Joseph och jag. Joseph ville ha en BORA spishäll med fläkt nedåt, dvs ingen kåpa. Jag ville ha en stor rostfri diskbänk. Lösningen fick helt enkelt bli en gigantisk köksö med vattenfall, dvs bänkskivan fortsätter ner på sidorna. Här satte vi spishäll och diskbänk längs ytterväggen.

På slutet gick det ändå ganska fort. När väl vitvaror och alla miljoner lådor hade skruvats ihop och kom på plats. Det blev väldigt bra med spotlights i taket, mysbelysning och den otroligt smidiga kaffemaskinen, vinkyl och ja, spishäll utan fläktkåpa är supertrevligt när vi har gäster här. Dessutom fyndade jag en gammal skraltig kryddhylla på en auktion som jag slipade och målade om fixade i ordning. Lite ny belsyning i också. Också de där fina bokstäverna i gips som jag gjorde för min mans skull. KALIX. Dit jag körde för en tredje dejt….