Det kommer tillfällen i livet när en verkligen behöver tänka. När en tar ett djupt andetag och inser hur livsstilen kan förstöra. Raseras nästan. En läkares ord väger tungt och i detta hushållet har jag de senaste dagarna förvandlats till en “Health-nazi”. Ja, det är väl ganska internt just här, men jag har släpat ut mina familjemedlemmar på både cykelrundor och promenader. Jag vill verkligen inte vara med om de där nätterna fler gånger. det är bra nu. Samtidigt plockar jag fram alla gamla tankar, noteringar och peppande noteringar jag har i olika block. Äntligen sades de ord som åtminstone jag behövde. Det handlar inte längre om bara mig. Det handlar inte alls om mig längre. Ganska skönt att flytta fokus på min egna kropp, på mina gener.
Att tappa i vikt. Jag vet inte hur många gånger jag har börjat i mitt liv. För tre år sedan ganska exakt tog jag ett beslut om att gå ner. Det var inget radikalt beslut på något vis och under 1½ års tid tappade jag 23 kilo. Under förra året gick jag upp nästan alltihop igen. Absolut inte medvetet. Jag hade lovat mig själv. Ändå blev det som det blev och den stora frågan löd, hur? Jag vet hur. Vi mös. Vi njöt. Klassiska, bedrövliga sambokilon. Det var inte lika roligt att spendera fredagskvällen i simbassängen och jag kunde inte bara slänga i mig något enkelt och snabbt när jag kom hem från jobbet för att sedan ge mig ut på en lång runda. Nu var vi två som skulle ha mat. Men sånt är ju livet. Man lär sig. En del tunga lärdomar haha
Vi får väl se hur det går den här gången. Ibland känner jag mig som en dålig film där vi ser en klappa med vilken tagning det är… Ja, jag är väl på tagning 5 nu då!
Sedan har jag en annan väldigt viktig del att bevisa för mig själv, att jag faktiskt kan gå ned i vikt när jag mår bra i övrigt! För jag måste nog erkänna att denna lilla klumpeduns har det rätt bra just nu. Som idag, kom hem från jobbet, lagade mat och bytte sedan om och åkte ner till familjeföretagets lokaler. Jag Jobbade lite, gjorde löner. Det är visst några som vill ha lön i morgon! Sambon började måla och jag hjälpte honom klart när jag var färdig med pappersarbetet. Hem innan dotterns läggdags och läsa läsläxan. Vi fick några minuter över och satt och pratade om skolan i soffan. De där få minuterna är verkligen guld värda. Nu sover hon och jag sitter egentligen bara här för att vänta in att hon somnar. Sedan byter vi om och går ut och går en runda. Ibland blir jag lite avundsjuk på alla mammor som jobbar deltid. Men bara ibland. Det funkar fint med ett heltidsjobb och ett timjobb på kvällar och helger. Jag hinner aldrig shoppa. Jag hinner definitivt inte baka och nej, jag hinner inte städa så noga heller. Så nu lägger vi ju då på lite mer arbete med att byta träfasad på huset! Hehe vem har tid att ligga på soffan liksom?
Jo, och så är vi ju på ridskolan varje fredag! Så fantastiskt mysigt. Någon gång ska jag rida.
