Tack Annie Lööf och det var bara en muffin

Jag märkte det nästan med en gång. Jag tänkte att jag kunde mysa lite. Fika! Jag är helt ensam hemma ikväll. Det händer inte så ofta och hur mycket jag än älskar mig man, och faktiskt väntar på att han ska komma hem från sitt ordensmöte är det så himla skönt att vara just ensam hemma. SPela den musik jag vill. Sjunga för full hals. Öva stämbanden i det högre registret.
Så jag tog upp en muffins ur frysen. Jag och dottern bakade i helgen. Med topping på.
Det var för mycket. För mycket i volym? För mycket socker? Dumt att ens prova men det satte iallafall fart på mig. Att gå omkring och röra lite på sig hjälper. Efter en stund släpper det. Spänningen i magen, frossan går över och jag blir helt normal igen. Märkligt. Bläh! Som ett linjalrapp på fingrarna á la “hets!” Jag kan se honom framför mig, Stig Järrel, i sin kostym….

Fast idag är jag på så himla bra humör. Vid ett par få tillfällen i livet har jag fått det där telefonsamtalet, det där mailet när jag kommit på tal. När mina kvalifikationer, min person och mina kunskaper diskuterats i positiva ordalag. Jag är stolt, jag sträcker på mig och jag ska minsann bli politiskt aktiv.
Jag blev medlem i centerpartier i vinter. Med tanken på att vara just aktiv. Jag tror på att det är småföretagen som driver Sverige framåt och ja, ni som följt mig i några år vet ju att jag BRINNER för jämställdhet och att utplåna det patriarkaliska, sexistiska samhälle vi lever i idag. Men jag har inte riktigt hunnit ta tag i det ännu.

Nu vill de ha mig. De hann före. Vi undrar om du vill sitta i styrelsen? Jag är glad för att frågan kom per telefon så att han inte kunde se mina försök till hjulningar och dubbla salkovs i soffan. Det hade kunnat se lite dumt ut.

Jag talar ju ofta om drömbilder, så här i min ensamhet ikväll till tonerna av Låpsleys “Love is blind” har jag fuldansat, skrivit protokoll, strukit semesterkläder och sett scenen framför mig när jag tackar Annie för hennes gedigna arbete. En stor kram och hennes stora lyckönskningar till mig på min nya post som Statsminister.

Fast jag kanske ska bli invald först. VI håller tummarna för att det går bra nästa tisdag.
Tillbaks till strykjärnet.

Print Friendly, PDF & Email

Dela denna post

Ett svar på ”Tack Annie Lööf och det var bara en muffin”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *