kroppen - lopp - träning

Svett, valla och dålig balans

Igår kväll föreslog jag för dottern att vi kanske skulle prova på att åka in till skidarenan i stan och prova att åka lite längdskidor. På riktigt liksom. Jag läste på deras hemsida att det gick att låna utrustning där. Hon blev riktigt eld och lågor!
Så vi klädde på oss lite lagom träningskläder  i morse och for iväg. När vi kom dit bestämde vi oss först för att gå ner och titta på spåret. Se hur det ser ut. Oj, det var ganska många där som åkte. Duktiga var de också.  Shit vad duktiga alla är! Vad gör vi här? Jag kan inte åka här, jag kommer ju bara vara i vägen! Vi stod där och jag tvekade inombords ska jag säga. Jag försökte övertala Tindra om att det var en dum idé. Hon va rju lite åksjuk också. Kanske bättre att prova på en annan dag. Vi kunde ju koll aom de kanske hade en skidskola vi kunde gå i istället?!
-Men mamma, vi har väl inte åkt hit, bara för att åka hem igen!?

Ibland behöver jag tydligen lite peppning av min 9-åriga dotter.
Så vi gick in och mötte en supertrevlig kvinna som förklarade att vi kan få låna utrustning, och eftersom dottern är under 1+ år får hon låna utrustning gratis. Hur bra är inte det?
Ut i ett tält och prova skor och skidor. Sedan tassade vi ner till spåret. Det stod ett gäng män i lycrbrallor på den lilla platsen för start/vila. Herre gud, bara jag inte lägger mig direkt, tänkte jag. Hjälpte dottern att få fast skidorna och då.. då åker de iväg. Så himla skönt. Det blev tomt i området och vi tassade försiktigt ut i spåret. Dottern först, för jag tänkte lite för mig själv “så att jag inte åker ifrån henne!”.
Hon klarade det hela galant, ramlade ett par gånger och de gjorde jag också, vi har en hel del att lära om att åka skidor. Men vi gjorde inte bort oss. Jag tyckt til och med att jag fick till det hyfsat bra ett par sträckor. Klarade av backarna riktigt fint. Ok, det är kanske inte direkt någon Hanna Falk eller Charlotte Kalla än….
Vi kämpade på och åkte nog en 6-8 varv. Nej, jag vet faktiskt inte hur många det blev för vi räknade inte. Och vi hade sjukt kul. Dottern vill göra om det i morgon igen. Vi får se hur ben, mage och triceps mår. Kanske.

Längdskidåkningen är igång. Det är långt kvar till Vasaloppet, men någonstans ska jag ju börja 😀
#svneskklassiker2019

 

Och ja, jag såg nu ungefär lika pigg ut efter sista varvet!

Print Friendly, PDF & Email

Dela denna post

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *